När jag hör nycklarna i dörren så håller mitt hjärta på att slita sig ut ur kroppen. Det är en av höjdpunkterna på dagen när min älskling kommer på snabbvisit från jobbet o pussar på mig. Andra höjdpunkter är när hon ringer, skickar sms, bloggar, o framför allt då kommer hem. Dagarna är numera fyllda av höjdpunkter istället för en evig väntan på att få gå o lägga sig.
Ikväll ska vi ut till kusinerna o morbror med fru o jag tror att någon är lite nervös :)
Rebeccas blogg förde mig tillbaka till tiden som 13-åring o älskade paviljongen. Det är ju nästan så att vi får gå dit o besöka den någon dag. Undra hur många kilo flimmerhår som brunnit upp där. O hur fan lyckades jag gå vilse i buskarna? O jag kommer
aldrig glömma när du o Nilla satt o spydde i kors o jag o Helena hade någon slags seans med hennes mormor som dött för ca fyra timmar sen.
Tur att tiderna ändras iaf.
Tack för att du gör mitt liv vackert. Jag älskar dig Mia <3