torsdag 18 december 2008

snart lämnar jag landet :(


Ja, som det står här över, snart lämnar jag landet. Inatt vid fyratiden åker jag hemmifrån o min resa mot Egypten börjar. Jättekul säger ni, saken är bara den att min älskade inte ska följa med. Mitt hjärta gör ont. En vecka är väldigt lång tid när man inte varit ifrån varandra mer än 12 timmar i sträck på sin höjd.
Jag kommer nog att dö av saknad.
Men vi ska fira jul när jag kommer hem.
I år är det faktiskt julpynt hos oss, eftersom det är oss nu o inte jag. Hela tre tomtar, två snögubbar o en julstjärna i fönstret! Trodde jag då aldrig skulle inträffa! :) O vi ser fram mot julgran nästa år :)


Här är Mia med en av tomtarna :)

Som vanligt har jag inte varken packat eller gjort hälften av allt annat jag ska göra, o jag vet inte varför jag sitter här.. Ett försök att slappna av kanske. Är lite pompom i pallet nu. Imorse vaknade jag o frågade Mia om hon skulle åka med ambulansen när hon skulle till jobbet. Ja, som sagt, jag är lite stressad. O det hjälper inte att jag har en mamma som reinger 14389ggr per dag o tjatar om precis allting heller. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska stå ut med henne en hel vecka. Jag kommer få spel på henne innan vi kommit ut ur Uddevalla. Jag vet ju vem jag fått min neurotiska sida från. Inte är det pappa iaf.


Min ängel! Jag kommer sakna dig så!! Det är inte meningen att vi ska vara så långt ifrån varandra.Älskar dig så! Du är mitt allt. <3

måndag 8 december 2008

Dålig mamma!


Idag är var det äntligen dags att ta bort bebis stygn! O bli av med tratten trodde jag, men så kul skulle vi inte ha det, nä hundstackarn ska ha den tre extra dagar för att undvika infektion.
Jag insåg till min förvåning (?) igår när jag satt o pratade med Rebecca över en fika att Sasha inte alls är 8 år som jag trodde, utan 9! Vilken bra mamma man är! Tur att hon har en moster som är lite intresserad iaf. O en plastmamma som tar bra hand om henne o som hon tycker mer om än mig.
Men trots att hon är en tant, nu menar jag Sasha alltså, så har hon blivit ung på nytt efter operationen. På gott o ont. Helvild vovva! så vi hoppas på många glada år till :) O vi har ju även planer på att bli småbarnsföräldrar längre fram.

Nu ska jag fortsätta med mitt jobb som hemmakvinna o ta itu med att bära upp saker på vinden. Sedan blir det promenering av hund o jag ska leta upp mina badkläder o plåga mig själv lite extra när jag provar dom genom att tänka på glasspaketet jag åt upp helt själv igår. Plus chipsen. Och colan.
Men det är okej, för världens mest underbara kvinna älskar mig :)

söndag 7 december 2008

Injury


Vi är fullt friska o helt nyktra.


Katarina





Jag är skadad.
Först slår jag i mitt knä i bordet när vi sitter i godan ro o dricker o äter lite tillsammans med Katarina på Butlers. Efter en 6:a slår jag i knät ännu en gång på samma ställe ännu hårdare. (Det var nog enbart ett tecken på att jag ska lära mig att lyssna på min stackars flickvän)
När vi väl kommer hem, som jag förövrigt inte har något minne av hur, sitter jag på sängkanten o ska prata med Mia o rammlar ur sängen, vilket resulterar i ett mörklila blåmärke the size of Sashas huvud. Underbart.

Snart lämnar jag Sverige o Mia och åker till Egypten. O det ska inte bli ett dugg kul kan jag tala om. Jag väcker både mig o älskling regelbundet av att jag skriker efter henne när jag drömmer. Så det finns nog en viss separationsångest där.

"Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns"

tisdag 2 december 2008

I helgen blev det utgång, sjuk hund o nutrilettdiet till trots. Kila, Anastasia o Tobbe kom o lekte med oss o det va SÅ kul o träffa lite folk efter att ha umgåtts alldeles på tok förmkt med en liten hund instängd i lägenheten i flera dagar. Det blev alkohol o Mortens o vi blev väl ganska onyktra allihop om jag inte har helt fel.

Jag är sugen på allting hela tiden men det går ganska bra med dieten iaf o jag har gått ner 2.5kg o får på mig ett par jeans jag inte kunnat ha på ett bra tag :D Känns fint! Speciellt eftersom jag fuskat så i helgen med pizza,öl o godis. Men nu är det bara o fortsätta köra på.

Här kommer en liten bildserie från helgens tokerier (speciellt till beckie eftersom hon är så nyfiken):



















Till sist, min ängel. Du är mitt allt. Du gör allting mjukt och vackert. Du har rört mitt inre på ett sätt som ingen annan har. Att ligga o höra dig andas när du sover ger mig mer ro och frid än jag någonsin kännt. Jag kan ligga där i timmar o bara lyssna. Du berör mig varje dag på olika sätt, du är en helt fantastisk människa. Jag beundrar dig för det du är, för den du är. Tack för att du finns för mig o för allt du gör för oss, o först o främst tack för all den kärlek du ger mig.
Jag älskar dig så mycket o jag kommer alltid att stå vid din sida Mia.
- Din Cim <3